13.8.08

onsdag.

foto: bim wedberg <3

vad skulle hända om jag dog?
om jag hade en dag på mig att säga till människor att jag ska dö, vad skulle jag säga och göra?
vad skulle hända med familjen och de omkring mig, skulle de bry sig? vad skulle hända med vännerna omkring mig? skulle de bry sig?
vad skulle hända med mig? blir jag ett sk spöke som får plågas med att se alla andra och de man älskar utan att kunna säga någonting till dem? eller blir allting svart? eller finns det en annan plats man kommer till efter döden? en ny värld kanske? en bättre värld? eller så kanske man bara försvinner.. vem vet. inte jag i alla fall.

jag hade en dröm, en jobbig dröm. jag grät, men endå kändes det inte på något sätt panikartat. jag var förtvivlad i stunder och ångrade så mycket, men endå tänkte jag att det inte var någon ide att vara upprörd. men på ett sätt blev jag i alla fall lättad när jag vaknade.

konstigt hur hjärnan fungerar. hade jag den tanken bak i huvudet, som sedan utvecklades till en dröm? varför i så fall? för att jag skulle känna det på "riktigt". jag menar det kändes riktigt, under tiden. är det för att kroppen säger till mig att det inte är så panikartat som många tror, eller säger min kropp åt mig att det inte kommer vara så för mig?
jag tror knepet är att man måste släppa sig själv. acceptera att det händer. känna friheten av det. som i min dröm, och som på bilden.
friheten..

3 kommentarer:

Sofiaa sa...

Döden. Jag tror vi alla fruktar döden på sitt sätt. Vi vet inte vad som händer, det skrämmer oss. När man drömmer dessa drömmar så blir man så ställd och fundersam på livet, som du skriver. Jag drömde för 4-5 veckor sen att jag blev påkörd av en långtradare för att jag blev utkuffad, och när jag var död blev jag straffad för att jag dog med ett barn i magen. Vad säger den drömmen mig? Det vet jag fortfarande inte, att jag kanske ska ta det mer försiktigt? Vad vet jag, ingen vet. Jag tror ju mycket på ödet, andar, ah du vet, och jag tror att det är vårt inre som vill säga oss något, och visar det i bilder i drömmar. Kanske vi tar livet förgivet, kanske missar vi viktiga delar av livet? Som sagt, jag har inte en aning, men förstår precis ditt budskap i texten. Sen vet jag att mitt liv skulle krossar, jag skulle leva i ett liv med oändlig sorg efter min älskade syster och vän.
Lev livet, skit i alla andra och deras åsikter, gör vad fan du vill och känner för, det är ta mej fan frihet, och det är så jag försöker leva. Åt helvete med alla, huvudsaken JAG är lycklig, de andra är fan inte mitt problem ;) Eller hur? Hahaha. Älskar dig Mario! //Din syster som avgudar dig och din underbara blogg!

Anonym sa...

Du skriver riktigt bra kajsa! Men dock allt för sällan :)
De var djupt skrivet. Gillar när du skriver så om dina tankar och funderingar. du ska ha en massa cred <3<3 Du är super på att skriva :)

Loki-is-dude sa...

Jag tycker denna text är skit bra! Du impar på mig och jag känner broderlig stolthet... J