fredag.

tänk om pappa och storebror hade dött.
tänk om lillebror hade dött.
tänk om jag hade dött.
tänk om det hade varit mycket värre.
tänk allt jag inte hunnit säga.
tänk allt jag skulle ångra.
tänk vad andra skulle tänkt.

jag krockade för första gången idag, hur är inte viktigt, det var halt och en annan bil helt enkelt.
jag insåg inte att vi skulle krocka förens jag såg bilen, den andra bilen och jag hann inte tänka.
min hjärna sa åt mig att slänga händerna för ansiktet, sen small det.

jag har inte direkt reagerat på det, jag antar att det kommer sen. just nu kan jag bara inte förstå det.
nyss såg jag fram emot att äta thanksgiving med familj och vänner, sen på ett ögonblick, kände jag ångesten börja ta över.
den tog aldrig över, jag för orolig över min lillebror och hur det var med honom.

grejen med att detta händer är att tankarna slutar inte snurra, allt snurrar och jag kan inte organisera det på något sätt.
jag brukar kunna organisera det flesta av mina tankar, ha kontroll över mina tankar.
men nu vet jag inte om det är något fel på mig. tankarna snurrar men ända har jag ingenting i huvudet.
tomt, bara tomt. det finns ingenting att organisera, fast jag känner att det finns ser jag det inte.
kanske har jag ett fel och inte kan känna vissa saker, inte vet jag.

en för hastig svängning när vi fått grepp och jag och storebror kanske inte skulle varit så hela. en för hastig svängning och jag kanske inte hade sett det jag älskar mest igen.

jag är glad att storebror tog det så lugnt som han gjorde och körde som han gjorde, jag älskar min storebror, och min lillebror, och min pappa. jag kan inte föreställa mig hur det skulle vara utan dem.
jag hade förmodligen inte fungerat som människa längre, jag hade nog stängt in mig i mig själv. men såklart vet jag inte det, det är bara vad jag tror.
jag önskar att jag aldrig ska få reda på det heller.

jag skrev detta för jag måste få ur mig det på något sätt, och jag gillar inte att prata med människor om saker som, enligt mig, är djupa. jag gillar inte att folk ska försöka förstå sig på mig, lyssna till mig och låsas förstå, jag gillar det inte och just därför skriver jag det istället..
och jag skriver det här för att de som vill kan läsa det, och sedan vet de, de behöver inte prata med mig. jag skriver andra saker som är mer privata, men de får ingen läsa, så tro inte att detta är bara vad som cirkulerar i huvudet på lilla mig.